Lidén om livet med en osynlig sjukdom


Foto: Johan Sandström

Som 16-åring drabbades Tom Lidén av en osynlig sjukdom.
Han fick diabetes – och nu påverkar det honom varje dag, resten av livet.
”När det sjönk in så tyckte jag att det var ganska jobbigt”, säger Lidén.

Tom Lidén ser ut som vilken elitbasketspelare som helst.

Han är 202 centimeter lång, 110 kilo tung, muskulös och rörlig. Han är en duktig skytt och en fantastisk lagförsvarare.

Men när han ska äta lunch tillsammans med laget märks det att han inte lever sitt liv på samma sätt som lagkamraterna. Efter måltiden tar han fram en spruta ur väskan för att skjuta in insulin i sin kropp.

Tom Lidén fick typ 1-diabetes när han var 16 år gammal. Sedan dess har han varit tvungen att anpassa sina matintag och sitt liv efter det.

I dag, tisdagen den 14 november, är världsdiabetesdagen. Och nu berättar BC Luleå-forwarden om livet med den osynliga sjukdomen.

”Det innebär att jag tar sprutor till alla måltider jag äter för att hålla blodsockret på en normal nivå. Jag fick det när jag var 16 och missade lite av en säsong där. Men i övrigt har det inte påverkat min karriär särskilt mycket. Jag har hittat en hyfsad balans som funkar nu när jag spelar”, säger Tom Lidén.

Lidén drabbades av diabetes under sin första säsong i svenska basketligan med Södertälje Kings. Eller det var i alla fall då han upptäckte det.

Under åren då man brukar växa både på bredden och höjden så rasade han i vikt. Och då förstod han att något inte stod rätt till.

”Jag hade det ganska så länge innan jag fick det diagnostiserat. Det var mitt rookie-år i Södertälje också så jag hade precis skrivit mitt första kontrakt och kört min första säsong. Jag kände bara att jag tappade mer och mer. Sen det klassiska att man är törstig och kissnödig hela tiden”, säger Lidén.

Han fortsätter:

”Jag tänkte bara att ’fan, jag är i dålig shape’. Jag käkade hur mycket som helst men det hände ingenting. Jag bara tappade och tappade. Sen till slut gick jag till en läkare”.

Hur reagerade du när du fick beskedet?
”Jag tänkte nog ’fan vad skönt att det blir bättre’. Jag började må helt normalt och det var superskönt. Sen insåg man lite senare att det inte bara handlar om att ta sprutorna. Man måste testa blodsockret, tänka på vad du käkar och allt det där. När det sjönk in så tyckte jag att det var ganska jobbigt istället. Det blev så mycket mer arbete i vardagen”.

Hur påverkar din diabetes vardagen i övrigt?
”Det påverkas av träningen. Har vi tyngre träningsperioder är det som att insulinet jag tar får större effekt. Det kallas för GLUT4 och är något man släpper ur sig när man tränar. Då kan man få sådana här blodsockerdippar som ofta kommer på nätterna. Jag kan vakna av att jag är skakig och behöver gå upp och käka”.

Under vårt samtal försöker Tom Lidén ofta tona ned hur mycket det påverkar honom. Han fick diabetes i samma veva som han blev elitidrottare och ser anpassningarna kring det som en del av att vara professionell.

Men en gång när han råkade ta en extra insulinspruta höll det på att gå riktigt illa.

”Jag skulle käka middag hemma och jag eller tjejen hade slängt mina kanyler. Så jag visste inte om jag hade tagit den eller inte. Då tog jag en spruta igen trots att jag redan hade tagit en och fick en otrolig dipp. Jag fick ambulans till sjukhuset och fick ligga där halva natten tills jag var okej. Jag mådde jättedåligt men så fort man är tillbaka känns det som ingenting och jag kunde spela dagen efter”, säger han.

I dag är Lidén 30 år gammal och har levt med diagnosen i 14 år. Han har hittat ett sätt att hantera vardagen utan att behöva leva ”extremt”.

”Så länge jag mår bra så kör jag bara på för nu. Sen när jag blir äldre och börjar tappa känsel i fötter eller börjar få alla de här komplikationssjukdomarna får man försöka pusha sig mer. Men jag har alltid legat helt okej utan att behöva leva extremt”.

Vad får du för reaktioner när du berättar om din diabetes?
”Det är ganska många som blir förvånade. Det är inget som folk ser och inget som märks. Men så fort jag tar fram en spruta undrar folk vad det är för något. Annars är det inte så mycket reaktioner”.

Vet människor generellt vad det innebär?
”De flesta har ju någon som har diabetes. När jag säger det så får jag alltid höra att ’ja, min morsa, brorsa eller syrra har det’. Sen är det många som tror att man fått det för att man druckit för mycket cola. Men så var det inte. Jag fick en förkylningsinfektion i kroppen och viruset såg ungefär ut som mina insulinproducerande celler så kroppen slog ut dem själv”.

Fakta/diabetes:
Ungefär 450 000 personer har diabetes i Sverige idag, av dem har 85-90 procent typ 2-diabetes. Utöver dessa är det ca 150 000 som har sjukdomen utan att veta om det.

Typ 1- och typ 2-diabetes är två helt olika sjukdomar som har högt blodsocker som gemensam nämnare. Vid typ 1-diabetes slutar kroppen att bilda insulin. Insulin kan bara ges i injektioner, så en person med typ 1-diabetes måste tillföra insulin från dag ett i sin sjukdom

Typ 2-diabetes är mer komplex. Vid typ 2-diabetes bildar kroppen fortfarande insulin men det kan finnas ett insulinmotstånd som gör att insulinmängden inte räcker till.

De båda diabetestyperna har många gemensamma drag men skiljer sig också åt på viktiga punkter, till exempel hur de behandlas och orsaken till att någon får sjukdomen.

KÄLLA: diabetes.se

Max Wiik
[email protected]
Dela på Facebook