Så ska BC Luleås fystränas under säsongen

Foto: Max Wiik

Roger Granqvist, 30, har varit fystränare i BC Luleå sedan mitten av säsongen 2015/2016.
Nu berättar han ingående om lagets fysträning och hur den förändrats genom åren.
”Jag tittar mycket på forskning inom träningen i dag”, säger Granqvist.

BC Luleå går in i säsongen 2018/2019 med ett av sina kanske mest fysiska och atletiska lag i modern tid.

Truppen består av allt ifrån kraftpaket som Thomas Massamba och Corban Collins – till atleter som Denzel Andersson, Robert Gilchrist och Tavarius Shine.

Fystränaren Roger Granqvist har jobbat med fysträningen i klubben sedan 2015/2016. Han berättar att BC Luleå kommer med jobba med något som kallas ”fitness fatigue” för att effektivisera resultaten av träningen.

”Om man kollar på fysträning i stora lag förr i tiden så använde man sig av träningssystemet heter ’GAS’. Det står för ’General Adaptation Syndrome’ som betyder att man tränar en period med mycket volym. Man tränar ned personerna jättemycket och vilar sedan några dagar för att få en så kallad superkompensation. Att du får en ökad effekt eller bättre prestationsförmåga rättare sagt”, säger Roger Granqvist.

Han fortsätter:

”Det man inte har förstått är vad som händer där emellan. Behöver vi verkligen träna ned en period? Eller kan vi göra det på något annat sätt? Då har vi tittat på något som heter ’fitness fatigue’. Det betyder att om du tränar en specifik förmåga, typ explosivitet, då kan du träna alla andra förmågor under resterande träningar. Du behöver inte vila alla färdigheter. Du kan vila en färdighet och ändå träna en annan”.

Vilka fördelar har det?
”På så sätt kan du träna mer, minska skaderisken och ha koll på träningen mycket bättre. Vi har börjat i den änden och sen kommer andra former av träningsplaneringar in där. Det kommer att innebära mindre vila och mer prestationsförmåga, kort förklarat”.

Hur många fyspass i veckan blir det för spelarna?
”Det beror på lite grann. De kommer att jobba individuellt, som lag och i olika grupper beroende på om du är point guard eller exempelvis forward. Som lag skulle jag säga att de kommer vara där tre till fyra gånger i veckan. Individuellt har de egna program att följa så det kommer att bli mycket utöver basketträningen”.

Roger Granqvist berättar att träningen kommer att anpassas individuellt men också efter vilken position du spelar.

En guard och en forward behöver nödvändigtvis inte träna på samma saker, alltså.

”Det kan vara stor skillnad. Du kanske har en explosiv, jättesnabb point guard eller att du behöver en rörlig forward. Då får du se var du behöver öka rörlighet eller bibehålla explosivitet. Kanske inte göra någonting alls och hålla personen skadefri”.

Hur stora skillnader är det i upplägget från tidigare år?
”Inte jättestora. Skillnaden är att jag kommer ha mer tid med laget det här året. Jag kommer att kunna lägga mycket mer energi och kraft på de individuella programmen. Att jag kommer kunna jobba med de individuella skillnaderna – både styrkor och svagheter”.

Han fortsätter:

”Jag tittar mycket på forskning inom träningen i dag. Vad som inte fungerar och vad som fungerar bättre. Jag jobbar inte med trender utan försöker titta på forskningen och utgå från det. Det har blivit många timmar framför studier den senaste tiden”.

BC Luleå kommer att ha kontinuerliga fystester under säsongen. Med start måndagen 10 september då spelarna kommer att genomföra ett beep-test.

Testerna ska sedan följas upp med individuella samtal och målsättningar.

”Vi startar säsongen med tester för att se spelarnas fysiska status. Sedan har vi individuella samtal för att se vad de själva känner att de behöver. Det ska kunna hoppa si och så högt, springa si och så snabbt, ska ha ett specifikt syreupptag och så vidare. Då sätter vi upp ett program för det och följer upp det med ytterligare tester för att se om vi går åt rätt håll. Sådant kommer jag att göra ganska frekvent under säsongen”, säger Granqvist.

Vilka typer av tester handlar det om?
”Det kommer att vara först ett klassiskt beep-test för att mäta syreupptagningsförmågan. Sedan kommer vi även att ha ett sprinttest på 25 meter ungefär. Då får man ut ganska bra hur mycket kraft de utvecklar. Utöver det kommer vi att testa i gymmet den absoluta styrkan, hur mycket vikt de kan lyfta, men också den relativa styrkan alltså hur mycket de kan jobba med sin egen kroppsvikt”.

”Sedan slår man ihop allt det här och får ett så kallat ’force velocity’-test. Då får man kraft kontra snabbhet och sådant. Det innefattar även snabbhet”.

Är det något mer du vill tillägga om fysupplägget?
”Det som är intressant är att vi kommer använda oss av ett verktyg som heter POMS. Det betyder ’profile of mood states’. Då mäter man spelarens fysiska och psykiska välmående för att kunna planera återhämtning. Det kommer jag att använda mig av varenda träning och månad för att också mäta vad som händer när man tränar en spelare så här mycket. Jag har använt det inom idrott förut men aldrig inom basket”.

Fler nyheter

Bastugatan 6-8, 972 41 Luleå.
Öppettider, vardagar 09.00-16.00 (matchdagar 08.00-15.00)